Till startsida

Femte resebrevet från Antarktis - på kurs mot Rosshavet

Nyhet: 2010-12-28

Lars Arneborg med mätutrustning vid helikoptern. Foto: Anna Wåhlin.

Position: 72° 11.8' S 119° 3' W
Temperatur: -1°C
Vattentemperatur: -1.7°C
Salthalt: 33.80 psu
Fart: 0.2 knop
Kurs: väst (förtöjda vid isflak)
Dagens middag: ungersk gulasch

Nu är vi klara med vårt arbete i Amundsenhavet och har så smått påbörjat resan mot Rosshavet och McMurdo-stationen. Den goda julmaten har lagt sig som ett isolerande skikt på kroppen, även om isolering verkar vara mer nödvändigt i Sverige än här vid Antarktis.

Vi hade en jättemysig julafton med Kalla Anka och svenskt julbord, och jultomten hade tagit sig mödan att resa så här långt söderut med julklappar till ett gäng snälla pojkar och flickor. Dagarna går, och man börjar vänja sig vid spektakulära isberg och pingviner som leker rutschkana på isen. Men ibland vaknar man till och tar sig tid att uppskatta denna fascinerande natur.

Mycket att göra i Amundsenhavet

Vi i oceanografigruppen, Anna Wåhlin och undertecknade, har haft mycket att göra i Amundsenhavet som var vårt fokusområde. Vår forskning går ut på att undersöka inflödet av varmt havsvatten mot de flytande glaciärerna längre in på kontinentalsockeln. Vi har mätt hastigheter samt temperaturer och salthalter i en kanal som skär in genom kontinentalsockeln. Detta har vi gjort med en så kallad CTD som firas ner till botten från fören på Oden.

Anna Wåhlin och nyfikna pingviner. Foto: Lars Arneborg.CTD:n mäter temperatur, tryck, samt elektrisk ledningsförmåga i vattnet. Det senare kan användas för att beräkna salthalten. På samma paket har vi haft en akustisk strömmätare som mäter hastigheten och riktningen av havsströmmarna på de olika djupen. Dessutom har vi flugit ut med helikopter för att mäta med en mindre CTD från havsisen.

Det som var mest spännande inför denna resa var dock upphämtningen av en boj med instrument som har stått på botten sen februari och mätt strömmar, temperaturer och salthalter. Toppen av bojen stod cirka 300 meter under ytan. Amundsenhavet är fyllt med isberg som är betydligt djupare, så vi har varit mycket nervösa för att bojen skulle ha flyttats eller förstörts av isberg. Det har inte varit möjligt att hämta hem data från bojen, så det var inte bara dyra instrument utan även tio månaders data som stod på spel.

Felsökning på djupet

Klockan 3 på morgonen dagen innan julafton var vi på plats. En sådan här boj släpper man upp till ytan genom att skicka en ljudsignal till en utlösningsmekanism, som sedan släpper taget i bottenvikten. Ett problem vi hade denna morgon var att ett jättestort isflak hade valt att placera sig precis ovanför vår boj. Ett annat problem var att jag inte fick något svar från utlösningsmekanismen. Berodde detta på att den var borta, att utlösningsmekanismen inte fungerade, eller var det användaren som var problemet?

Efter någon tid beslutade vi att fortsätta resan. Efter planen skulle vi tillbaka till samma position två gånger så det fanns tid att reda ut problemet. Humöret var inte på topp denna morgon, men skam den som ger sig. Efter diskuterande, manualläsande samt mailande med omvärlden kom vi fram till att det kanske fanns ett hopp om att problemet låg hos användaren (och i manualen!). Då vi kom tillbaka till bojens position senare samma dag fanns det envisa isflaket kvar, men den här gången fick vi kontakt. Bojen fanns kvar, och humöret gick i topp!

Isflaket gjorde att vi väntade till juldagen med att hämta upp bojen. Med hjälp från en entusiastisk och duktig besättning samt två amerikanska tekniker fick vi upp bojen, läst ut data, bytt batterier, och satt tillbaka bojen i vattnet. Dessutom hade vi med en likadan boj som sattes ut 30 sjömil längre västerut. Nu håller vi på att titta genom de data vi hämtat och försöka förstå vad det är vi ser. Vi kan se att tre isberg har varit i kontakt med bojen, men detta har den klarat av utan större problem.

Allt i allt är vi mycket nöjda, och har redan nu uppnått en stor del av de resultat vi hoppades på med denna resa. Det enda som finns kvar på min önskelista är att få se valar. Några få valar har skådats från bryggan, men ofta två minuter före eller efter att jag har varit där.

Lars Arneborg, Göteborgs universitet.Varma hälsningar till alla där hemma.

Lars Arneborg
docent i oceanografi vid Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet

 

Isbrytaren Oden är i Antarktis. Med ombord finns forskare från Göteborgs universitet och i en serie resebrev kommer vi att få följa livet ombord. Läs mer om expeditionen Oden Southern Ocean Expedition 2010/2011: science.gu.se/antarktis

 

AV:
031- 786 4912, 0732- 09 63 39

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Fax:
031-786 4839

Filmklipp

Vi har en kanal på YouTube där vi samlar filmklipp från vår forskning och utbildning.

Twitter

Följ våra nyheter på twitter

twitter.com/Naturvetenskap

Pressrum

Hitta aktuell pressinformation från Naturvetenskapliga fakulteten

Till sidans topp

© Göteborgs universitet, Box 100 , 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta