Till startsida
Webbkarta

Färre ungar ger längre liv?

Nyhet: 2013-02-19

Ny forskning om åldrandet, baserad på genetiska metoder, bekräftar teoretiska förväntningar om sambanden mellan fortplantning och levnadsålder. Studier på fåglar visar att de som skaffar ungar senare och får färre kullar blir mer långlivade. Och det är telomererna som är avgörande.

Telomererna är ”ändarna” på kromosomerna och fungerar som ett skydd för dem. Längden på telomererna påverkar hur länge en individ lever.

Längden avgör åldrandet

Telomererna har från början en viss längd, blir kortare varje gång cellen delar sig, minskar med åren tills telomererna inte längre kan skydda kromosomerna och cellen dör. Men längden på telomererna varierar kraftigt på individer som har samma ålder. Det beror dels på hur långa telomerer man ärvt från föräldrarna, dels på hur mycket stress individen utsatts för.

- Detta är viktigt inte minst för vår egen art eftersom vi alla brottas med ökad stress, säger Angela Pauliny, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Långlivade fåglar satsar mer på underhåll

Forskarna har studerat vitkindade gäss, som är långlivade fåglar, de äldsta i studien var 22 år. Resultaten visar att gäss, jämfört med mer kortlivade fågelarter, har en bättre förmåga att bevara längden på sina telomerer. Förklaringen är troligen att arter med längre livlängd satsar mer på underhåll av kroppsfunktioner än på till exempel fortplantning.

- I djurvärlden finns det en tydlig koppling mellan reproduktion och åldrande. Se på elefanterna som har långt liv men föder få ungar medan till exempel möss lever kort tid och producerar många ungar, säger Angela Pauliny.

Könet har betydelse

Gässen som forskarna undersökte varierade i ålder; från väldigt unga fåglar till riktigt gamla. Mätningarna gjordes vid två tillfällen med två år emellan. Ett uppseendeväckande resultat var att det visade sig att telomerernas längd skiljde sig åt beroende på könet.

- Studierna visar att telomererna var bäst bevarade hos hannarna. Hos de vitkindade gässen förkortas alltså telomererna snabbare för honorna som ju är de som har två olika könskromosomer. Intressant nog är det precis tvärtom hos oss människor, säger Angela Pauliny.

Tidskriften BMC Evolutionary Biology har klassat forskningsartikeln ”Telomere dynamics in a long-lived bird, the barnacle goose” som "Highly Accessed".

Länk till artikeln: http://www.biomedcentral.com/1471-2148/12/257

Kontakt: Angela Pauliny, Inst för biologi och miljövetenskap
Tel: +46 (0)31 786 3480, e-post: angela.pauliny@bioenv.gu.se

Fotograf: Bilden på gässen är tagen av Kjell Larsson.
 

AV:

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Fax:
031-786 4839

Filmklipp

Vi har en kanal på YouTube där vi samlar filmklipp från vår forskning och utbildning.

Följ oss på Twitter

Pressrum

Hitta aktuell pressinformation från Naturvetenskapliga fakulteten

Till sidans topp