Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lax påverkas av odlingsmiljön

Nyhet: 2014-03-11

Det är möjligt att förbättra kvaliteten hos odlad lax genom relativt enkla metoder, visar ny forskning vid Göteborgs universitet.

Bildtext: Smolt, ung lax redo att migrera till havs

I takt med att vattenkraften i Sverige har byggts ut har mängden vild lax sjunkit kraftigt.

- De flesta storälvar är utbyggda och det är därför inte längre möjligt för laxen i dessa älvar att leka naturligt, säger Jörgen Johnsson, beteendeekolog och expert på fiskars beteende och utveckling.

Han är forskningsledare för projektet ”SMOLTPRO” som snart avslutas och där syftet varit att studera ekologiskt och etiskt hållbara metoder som ökar det samhällsekonomiska utbytet av kompensationsodling av lax och öring.

Återväxten sker mest i odlingar

Större delen av laxens tillväxt sker i havet men den förökar sig och tillbringar sina första år i sötvatten. Under lektiden återvänder den vuxna laxen till ”hemvattnet” där den föddes. Men i och med att vattenkraften byggts ut har laxens återvandring minskat. Återväxt sker i stället till stor del i så kallade kompensationsodlingar.

- Men även om man använder älv-eget material, det vill säga föräldrar från samma bestånd, så utvecklas lax i odlingar annorlunda jämfört med vilda laxar, säger Jörgen Johnsson, vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Nyligen presenterades projektets forskningsresultat i Uppsala för samhällsintressenter: odlingsföreståndare och länsstyrelser samt representanter från Havs- och vattenmyndigheten och Vattenfall.

Steril miljö ett problem

Odlad lax växer alltså upp i en konstlad miljö och lever i stora vattentankar. Vid ett eller två år är smolten tillräckligt stora för att migrera och överleva i havet.

Nu visar studierna att det har betydelse för smoltens utveckling hur miljön i odlingarna ser ut. Är omgivningen steril kan till exempel hjärnans utveckling och även beteendet påverkas.

Täthet störst betydelse för kvaliteten

Försök har genomförts i en serie fullskaliga modellsystem i Sverige, Norge och Danmark, vilket har gjort det möjligt att utvärdera de olika klimatområdena i Östersjön, Kattegatt och Nordsjön.

Resultaten visar att både täthet och struktur i odlingstanken kan påverka smoltens beteende, stressnivåer, hälsa och tillväxt positivt. Mer struktur i odlingstanken (till exempel konstgjorda växter) och mindre täthet (färre fiskar i tanken) innebär bättre kvalitet på laxen.

- Resultaten hittills tyder på att tätheten är det viktigaste i konventionell laxuppfödning. Generellt sett kan lägre täthet vara ett sätt att öka kvaliteten på ettårig smolt, även om det kan innebära högre produktionskostnader säger Jörgen Johnsson.

Rätt storlek avgörande

Laxen måste ha uppnått en viss storlek på våren för att vara redo att migrera till havs. Studier har utförts på både ettårig och tvåårig smolt.

- Problemet med tvåårig smolt är att den i odling kan växa för fort och bli för stor och fet vilket tycks minska benägenheten att migrera. Medan problemet med ettårig smolt är det motsatta: den kan vara för liten. Därför gäller det att anpassa födonivån i odlingarna, säger Jörgen Johnsson.

En övergripande slutsats av studierna är att en odlingsmiljö som mer efterliknar naturen ger friskare smolt och bättre kvalitet på laxen.

- Försöken visar också att det generellt är effektivare att satsa på odling av ettårig smolt. Man bör minimera tiden som laxen är i odling där det är möjligt, säger Jörgen Johnsson.

Se även hemsida>>

Kontakt:
Jörgen Johnsson, Professor, Institutionen för biologi och miljövetenskap
Tel: 031-786 3665, 073-778 0375
E-post: jorgen.johnsson@bioenv.gu.se

Foto:
Smolt: Kjetil Hindar
Fiskebild: Lena Neregård
Porträtt: Lotta Lindström

 

AV:

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Här finns vi också

         

Naturvetenskap/GU på Twitter

Sidansvarig: Tanja Thompson|Sidan uppdaterades: 2014-11-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?