Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Närmare femtio miljoner till internationella projekt

Nyhet: 2013-11-25

Forskning om ökande luftföroreningar i Kina och studier för att kunna bekämpa antibiotikaresistans är några av de projekt, som leds av forskare vid Naturvetenskapliga fakulteten och som Vetenskapsrådet beviljat stora anslag till.

Flera forskare vid Naturvetenskapliga fakulteten har beviljats medel för internationell forskning.

Forskning för renare luft i Kina

Luftkvaliteten i Kina är ett problem. Kemisten och professorn Mattias Hallquist får 24, 4 miljoner kronor för ett projekt som ska fokusera på hur man kan motverka smogen i storstadsregionerna i Kina.

- Projektet är ett initiativ av Göteborgs atmosfärsvetenskapliga centrum som jag leder. Vi är experter på fotokemisk omvandling, bildning av partiklar och ozon i atmosfären och i projektet samarbetar vi med världsledande kinesiska forskare.

Luften i två områden i Kina ska undersökas; Bejing och Hong Kong. Regionerna tillhör olika klimatzoner, har olika typer av fotokemisk smog och myndigheterna har olika åtgärdspaket för att bemöta luftföroreningarna på respektive ställe.

- Vi ska studera hur luftföroreningarna bildas och vad som skiljer smogen i Kina från den i Europa och Nordamerika och därefter föreslå lämpliga åtgärder. Luftföroreningarna påverkar ju dessutom klimatet både regionalt och globalt, säger Mattias Hallquist.

I projektet ingår forskare från tre institutioner vid Naturvetenskapliga fakulteten, forskare från Samhällsvetenskapliga fakulteten samt IVL, Svenska miljöinstitutet och Chalmers. Dessutom är tre universitet och ett forskningsinstitut i Kina kopplade till projektet. Fotokemisk smog i Kina: Bildning, omvandling, effekter och åtgärdsstrategier var ett av fyra projekt av 123 sökande som beviljades medel.

- Vi ser att den här forskningsfrågan är väldigt aktuell och vi har den grundläggande vetenskapen för att studera den, säger Mattias Hallquist.


Söker lösning för problemet med antibiotikaresistens

I de flesta delar av världen använder man antibiotika på djur i stor omfattning, inte bara för att behandla djuren utan även för att förebygga sjukdomar. Antibiotika är även en vanlig tillsats i djurfoder. Mycket av antibiotikan kommer ut i naturen, till exempel med djurens urin. Som resultat finns en viss mängd av antibiotika överallt i miljön; i jorden, i sjöar, växter och djur.
Det resulterar i att bakterier i vår omgivning ständigt tränas till att bli motståndskraftiga mot de antibiotika vi använder. Denna ständiga träning mot våra mediciner resulterar i resistens, det vill säga bakteriers förmåga att försvara sig mot antibiotikan.

- Bakterierna kan dessutom föra över resistens till andra bakterier. Inom en inte alltför lång framtid kommer vi troligen att stå inför det faktum att vi inte har någon antibiotika att använda med förödande konsekvenser för människors hälsa. Man kan visserligen utveckla nya mediciner men bakterier lär sig fort att bli motståndskraftiga, säger forskaren Mate Erdelyi.

Kemisten Mate Erdelyis projekt är ett samarbetsprojekt med Kina för att bemöta problemet med den ökande antibiotikaresistensen. I projektet ska forskarna försöka angripa försvarsmekanismer i bakterierna genom att blockera den funktion som bryter ner antibiotika. En av de vanligaste försvarsmekanismerna är enzymer inom gruppen metallo-beta-lactamase.

- Om vi lyckas kommer man att återigen kunna använda den antibiotika som vi inte längre kan använda på grund av resistens, säger Mate Erdelyi.

Projektet Undersökning av metallo-beta-lactamase inhibitorer som målmolekyler för bekämpning av multiresistent bakteria får 18,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet fördelat på fem år.

Tvärvetenskapligt projekt om indiska kustsamhällen

Professorn och biologen Anna Godhe får 4,2 miljoner i anslag fördelat på tre år från Vetenskapsrådet till ett tvärvetenskapligt projekt för studier av klimatförändringens påverkan på indiska kustsamhällen.

Inom projektet Hälsa och välbefinnande i fara: scenarier för klimatrelaterade blomningar av skadliga alger och bakterier längs den Indiska västkusten ska forskarna undersöka hur klimatförändringen påverkar blomningar av mikroorganismer i vattenmassan och vilka konsekvenser detta får ett i samhälle med starka inslag av urbanisering och globalisering. Data till projektet samlas in tillsammans med indiska forskare från kustsamhället Mangalore.

Forskningsprojektet har sitt urspring i Forskarskola i marin miljövetenskap under Centrum för havsforskning, Göteborgs universitet. Anna Godhe samarbetar i projektet med Per Knutsson, forskare vid Institutionen för globala studier, och dessutom med två forskargrupper i Indien.

- Jag tycker att det är fantastiskt roligt att vi har ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Jag tror att våra forskningsresultat har en möjlighet att nå ut bättre utanför vårt eget fält på det här sättet, säger Anna Godhe.

Pengar till forskarsamarbete

Forskaren Henrik Aronsson vid Institutionen för biologi och miljövetenskap får 750 000 kronor i Swedish research links-utlysning, som syftar till att främja samarbete mellan forskare i Sverige och forskare i utvalda låg- och medelinkomstländer.
Hans projekt Molekylär förädling för skapandet av salttoleranta vetesorter handlar om att ta fram salttoleranta vetelinjer anpassade för jordbruket i Bangladesh där hög salthalt i jorden återfinns i ett vidsträckt bälte kring landets kustområden och delvis inåt landet. I anslutning till projektet kommer pengarna att användas till kunskapsutbyte mellan forskare i Sverige och Bangladesh.

 

 

 

AV:

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Här finns vi också

         

Naturvetenskap/GU på Twitter

Sidansvarig: Tanja Thompson|Sidan uppdaterades: 2014-11-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?