Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vår historia

Göteborgs universitet bildades 1954 genom en sammanslagning av Medicinska högskolan och Göteborgs högskola. Göteborgs högskola hade en stark humanistisk inriktning. Donationer hade dock gjort det möjligt att inrätta lärostolar i oceanografi och botanik och professuren i geografi innehöll även en naturgeografisk del. Redan på högskolans tid började man ge akademiska fortbildningskurser för lärare i botanik och zoologi.

En professur i matematik inrättas i mitten på 1950-talet och tillsattes 1957 med Tord Ganelius som förste innehavare. Samtidigt började universitet med hjälp av lärare från Chalmers Tekniska Högskola anordna propedeutiska kurser i fysik, teoretisk fysik med mekanik samt från 1957 även i kemi. 1959 tillkommer universitetslektorstjänster i systematisk botanik, fysiologisk botanik, zoologi och zoofysiologi vid sidan om den laboratorstjänst som redan fanns i marin botanik. Inom Göteborgs universitet ingick de naturvetenskapliga ämnena till en början i den filosofiska fakulteten.

Riksdagsbeslutet 1960 om en naturvetenskaplig fakultet i Göteborg banade väg för en kraftig utbyggnad av det naturvetenskapliga området inom Göteborgs universitet.

En kommitté tillsattes 1960 – Naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg – som redan på hösten la fram sitt program för den nya fakulteten. Kommittén skulle planera för en beräknad expansion för naturvetenskapens del från cirka 100 studenter 1960 till cirka 3000 studenter 1970. I direktiven för kommittén framgick att utbyggnaden av ämnena matematik, fysik, kemi samt teoretisk fysik med mekanik skulle ske gemensamt för universitetet och Chalmers.

Vid denna tid fördes diskussioner om möjligheten att slå samman institutioner vid Chalmers och universitetet till en större fakultet. Motståndet mot detta var starkt från lärare och studenter vid Chalmers. 1964 lades en proposition om lärosätenas organisation. Istället för en sammanslagning/fusion föreslogs då att de skulle få en gemensam förvaltning och ett gemensamt styrande organ för institutionerna i de aktuella ämnena. Detta fick ett kompakt motstånd hos rektor och avdelningschefer vid Chalmers – de hotade med att lämna sina befattningar. Statsrådet Ragnar Edenman modifierade då sitt förslag. En flerpartimotion från göteborgska riksdagsmän krävde en långtgående samordning. Debatt utbröt i pressen om skråtänkande och separatismen hos konservativa akademiker. Matematikprofessorn Tord Ganelius var en varm anhängare av en radikal integrering av Chalmers och universitetet under en enda gemensam styrelse på samma sätt som den medicinska högskolan och Göteborgs högskola hade integrerats 1954. Resultatet blev en kompromiss där Chalmers integritet bevarades intakt och gemensamma institutioner skapades men under överinseende av rektor för Chalmers och med teknisk och administrativ personal
avlönad från Chalmers.

Frågan om en sammanslagning av Chalmers och universitet har sedan tagits upp vid flera tillfällen och diskussionen var livlig inför högskolereformen 1977. Motståndet var fortfarande stort och när Chalmers 1994 blev en enskild stiftelse och lämnade den statliga gemenskapen torde frågan vara avslutad.

Sidansvarig: Tanja Thompson|Sidan uppdaterades: 2017-03-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://science.gu.se/fakulteten/var-historia/
Utskriftsdatum: 2017-09-23