Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




"Mycket energi med en liten enhet"

Nyhet: 2019-10-09

Årets nobelpris i kemi går till de tre forskarna John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino för utvecklingen av litiumjonbatterier.
− Priset belyser nyttan av grundläggande forskning inom elektrokemi för utveckling av produkter som vi använder i vardagen, säger Zareen Abbas, docent i oorganisk kemi vid Göteborgs universitet.

Även kollegan Elisabet Ahlberg, professor i elektrokemi, gläds åt valet av pristagare.

− Det är mycket positivt att man uppmärksammar den forskning som lett fram till litiumjonbatterier. Med den utvecklingen vi ser idag av elektrifiering är det viktigt med utveckling av batterier för olika ändamål, säger hon.

Litiumjonbatterier används idag i allt från mobiltelefoner och bärbara datorer till elbilar där de förbättrat prestandan. Batterierna har dessutom underlättat den pågående omställningen till förnybar energi.

− Litiumjonbatteriet har varit en förutsättning för hela den mobila revolutionen som vi ser nu, sa Claes Gustafsson, professor i biokemi vid Sahlgrenska akademin och ordförande i nobelkommittén för kemipriset, i SVT:s eftersnack.

Laddningsbart, lätt och hållbart

Till skillnad från ett traditionellt batteri där kemiska reaktioner bryter ner elektroderna och gör det verkningslöst efter ett tag, är litiumjonbatteriet laddningsbart. Stanley Whittingham upptäckte på 1970-talet att detta var möjligt genom att låta litiumjoner flöda fram och tillbaka mellan anod och katod.

John Goodenough fortsatte utveckla metoden och banade väg för mer kraftfulla batterier. Med hans forskning som grund skapade Akira Yoshino det första kommersiellt gångbara batteriet 1985. Resultatet blev ett lätt och hållbart batteri, som gick att ladda hundratals gånger innan det förlorade sin prestanda.

− Dessa batterier är viktiga eftersom de har mycket hög kapacitet vilket gör att vi kan skapa mycket energi med en liten enhet. De behöver mycket lite råmaterial och är hållbara med avseende på miljöpåverkan, säger Zareen Abbas.

Behov av alternativ

Men utvecklingen av litiumjonbatterier har inte bara lett till ökad batteritid för de laddningsbara apparater vi använder i vår vardag.

− Samtidigt har behovet av att hitta ett alternativ till litium framhållits eftersom litium som naturresurs är begränsad. Ett sådant alternativ är utvecklingen av natriumjonbatterier de senaste åren, säger docent Zareen Abbas.

Ett Nobelpris som uppmärksammar batterier kan också få en positiv inverkan på forskning om andra typer av elektrokemiska processer som är viktiga ur ett hållbarhetsperspektiv, enligt professor Elisabet Ahlberg.

− Det kan till exempel handla om elektrokemisk vattensplittring, bränsleceller och andra typer av batterier. Idag arbetar jag tillsammans med en doktorand på Chalmers med flödesbatterier baserade på vattenlösliga organiska föreningar. Sådana batterier är främst användbara för att lagra energi från intermittenta källor såsom vind och el, säger hon.

Illustration: Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences

AV:
073-404 2021

Artikeln publicerades först på: www.gu.se

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Naturvetenskap/GU på Twitter

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER

 Twitter  Youtube  Instagram    Facebook

Sidansvarig: Kasper Holgers|Sidan uppdaterades: 2019-07-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?