Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

22 miljoner till forskning om åldrandets gåta

Nyhet: 2011-02-15

Åldersrelaterade krämpor drabbar inte bara människor utan även djur och bakterier. Men naturen har också hittat vägar att föryngra gamla celler. Nu får Thomas Nyström vid Göteborgs universitet 22 miljoner från det europeiska forskningsrådet för att studera hur det går till. Svaren kommer att få betydelse för hur vi behandlar åldersrelaterade sjukdomar.

Thomas Nyström, Göteborgs universitet.Senare tids forskning har visat att vi människor delar många åldersrelaterade krämpor även med små djur som möss, flugor, maskar, ja till och med bagerijäst och bakterier. Ett sådant gemensamt problem är att åldrande celler med tiden samlar på sig skräp i form av skadade proteiner, som klumpar ihop sig till stora aggregat. Dessa aggregat är giftiga och orsakar en mängd sjukdomar. I människor drabbar sjukdomarna särskilt våra nervceller (hjärnan) och muskler; Alzheimers, Parkinson och Huntington är bara några av de åldersrelaterade sjukdomar som har koppling till giftiga protein-aggregat.

Dotterceller dumpar farligt skräp vid celldelning

Thomas Nyström är professor i mikrobiologi på Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. För ett antal år sedan upptäckte hans forskargrupp att jästceller besitter en förunderlig förmåga att känna igen protein-aggregat och sortera dessa så att endast en cell behåller dessa skadliga proteiner vid celldelningen. En cell, modercellen, samlar alltså skräp, åldras och dör till sist efter upprepade celldelningar. Den andra cellen, dottercellen, föds helt utan skräp och är, i princip, odödlig. Dessutom kan dottercellen sända tillbaka aggregat in i modercellen under processen – dottern använder helt enkelt modern som en soptunna!
Se filmen om när en dottercell dumpar skadade celler i modercellen: www.youtube.com/watch?v=AhIFTxvKIkU

Uppdelningen av en åldrande och en odödlig cell-linje i jäst kan liknas vid uppdelningen av människans åldrande kroppsceller (somatiska) och odödliga könsceller. Den första gen som visades styra denna uppdelning i jäst, SIR2, är en gen som reglerar åldrandets hastighet i jäst, maskar och flugor.

Forskningsanslaget från det europeiska forskningsrådet kommer att användas för att studera hur sorteringen och transporten av giftiga aggregat går till mekanistiskt på molekylär nivå. Thomas Nyström strävar efter att identifiera och karaktärisera samtliga gener som krävs för aggregatsortering och undersöka hur dessa kommunicerar med varandra.

ERC – ett forskningsanslag till de mest kreativa

Europeiska forskningsrådet, The European Research Council (ERC), har till uppgift att stödja spetsforskningen inom EU. Rådets främsta syfte är att stödja och uppmuntra de allra bästa, verkligt kreativa forskarna att vara lite mer äventyrliga och ta risker i sin forskning. De vill helt enkelt uppmuntra Europas mest framstående forskare att gå bortom den etablerade kunskapens gränser.

Det gör rådet genom två stora system för forskningsanslag som ryms inom EU:s sjunde ramprogram; dels ”ERC starting grants” för framstående forskare som är i början av sin karriär, dels ”ERC advanced grants” som kan delas ut till forskare som redan har etablerat egna forskningsgrupper. Det är ett forskningsanslag till etablerade forskare som nu går till Thomas Nyström.

Kontakt:
Thomas Nyström, professor, Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet
031- 786 2582
thomas.nystrom@cmb.gu.se
 

AV:
031- 786 4912, 0732- 09 63 39

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Naturvetenskap/GU på Twitter

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER

 Twitter  Youtube  Instagram    Facebook

Sidansvarig: Kasper Holgers|Sidan uppdaterades: 2019-07-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?