Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Få vill slänga sina gamla kläder

Nyhet: 2013-09-24

Varför känner många ett motstånd mot att slänga kläder och textilier? Det är en fråga som granskas i studien Textilt återbruk – om materiellt och kulturellt slitage, som nu presenteras i bokform.

I boken får vi följa olika människors relationer till kläder och hemtextilier - hur dessa konsumeras, hanteras och sorteras för att sedan återbrukas på olika sätt. Idag sorterar många ut textilier för att de har tröttnat på dem, inte för att textilierna är utslitna.

Vissa plagg svårare att slänga

För inte så länge sedan sågs slitna kläder och hemtextilier som material som kunde återanvändas. Idag hamnar kläderna i större utsträckning på loppmarknader, men vissa kläder är svårt att göra sig av med visar studierna.

- De som deltar i studien berättar om att man bland annat sparar handgjorda textilier, sina barns första kläder och tidstypiska kläder och accessoarer, säger Anneli Palmsköld, vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

Genom delstudierna diskuteras olika slags sorteringsprocesser, till exempel vad man gör och varför när man står framför sin garderob och sitt linneskåp eller på en loppmarknad. Hur den praktiska innebörden i att återbruka har förändrats från mitten av 1900-talet diskuteras liksom dagens kreativa återbruk.

- Ett vanligt sätt att sortera ut är att lägga kläder i tre högar, en för sådant som ska lagas, en för det som ska skänkas bort och en för det som ska slängas. Många berättar om hur kläder som inte använts under en viss tid sorteras ut, säger Anneli Palmsköld.

Tio procent säljs vidare

Men det är bara 10 procent av alla de kläder och textilier som hamnar på loppmarkander som säljs vidare. Resten försvinner på annat sätt och går till exempel till stödverksamheter för hemlösa och utsatta.

- Studiens resultat handlar i hög grad om etik och moral, det vill säga om människors vånda inför att göra sig av med kläder och textilier som är fullt fungerande ur materiell synpunkt, men som man inte vill använda för att de är omoderna, säger Anneli Palmsköld.

Författaren har sorterat textilier på en loppmarknad, skickat ut en frågelista i samarbete med Nordiska museets arkiv, undersökt en samling lappade och lagade textilier på Hallands konstmuseum samt deltagit som forskare i ett Skapande skola-projekt om textilt återbruk med kreativa förtecken.

Anneli Palmsköld är filosofie doktor i etnologi och verksam som lektor i kulturvård med inriktning mot slöjd och kulturhantverk vid institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.

Pressen bjuds in till boksläpp på Bokmässan fredagen den 27 september  kl 14-15, monter B08:52 (Gidlunds förlag)
Boka gärna in intervjutider med Anneli Palmsköld.

Kontakt: Anneli Palmsköld, Institutionen för kulturvård
tel: 031 -786 47 09, mobil: 0708- 62 88 05, e-post: anneli.palmskold@conservation.gu.se

Foto: Emil Palmsköld
 

AV:

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Naturvetenskap/GU på Twitter

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER

 Twitter  Youtube  Instagram    Facebook

Sidansvarig: Kasper Holgers|Sidan uppdaterades: 2019-07-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?