Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Förra årets väder orsak till årets rekordstora äppleskörd

Nyhet: 2018-09-19

Nästa år kan vi vänta oss en mindre rik äppleskörd än i år.

För den som gillar äpplen är det rätt tid just nu. Runtom i landet dignar äppleträd av mängder av frukter efter en lång varm sommar. Men enligt forskaren och växtexperten Åslög Dahl är det inte i först hand den långa, heta och torra sommaren som mest påverkat och resulterat i den rikliga äppelskörden.

– Att det är så mycket frukt beror mer på förhållandena under sen vår och försommar förra året, när blommorna som frukten bildats ur anlades. Men kvaliteten och frukternas vikt påverkas av förhållanden under själva mognaden, säger Åslög Dahl vid Göteborgs universitet.

Vad styr hur många frukter det blir på träden?

– Det är en kombination av tillgången på vatten och värme under knoppsättningen, som alltså sker under föregående senvår och försommar, och hur aktiva bin och humlor och andra pollinatörerna är under själva blomningen – det måste vara bra flygväder. Hos alla våra vårblommande träd bildas blomknopparna året före blomningen. Annars skulle de inte kunna blomma så tidigt. Under vinter och tidig vår kan inte så mycket hända eftersom temperaturen är för låg. Mängden blommor och frukter 2017 påverkade också hur mycket frukt det blivit 2018. Nästa år kan vi vänta oss en mindre rik äppleskörd, eftersom årets blomning och fruktsättning tagit kraft från nästa år.

När kan man förutspå hur stor skörden ska bli?

– Blomknopparna bildas i spetsen på kortskott, korta ”sporrar” som sitter längs grenarnas sidor. De (blomknopparna) är lite kortare, bredare och trubbigare än bladknopparna, som är smala och spetsiga. Om det finns flera knoppar per kortskott under sensommaren, tyder det på en riklig blomning nästa år. Den utseendemässiga skillnaden är ännu tydligare på våren, när knopparna börjar svälla inför blomningen.

Är äpple en nyttig/betydelsefull frukt?

– Det är den verkligen. Äpple innehåller fibrer och pektin som är bra för matsmältningen, vitamin C och D samt folat och järn.

När kom äpplet till Sverige?

– Troligen under vikingatiden. Men odlingen tog fart genom klosterväsendet under 1100-talet, till att börja med som ett resultat av att den danske biskopen Absalom importerade ympkvistar från Frankrike, och sedan med spridningen av cistercienserorden i Norden. Vildäpplen har man nog ätit i flera tusen år, men de är mycket syrligare än det odlade äpplet, som är resultatet av korsning mellan flera vilda arter.

Äter du själv äpplen?

– Ja, jag tycker mycket om äpplen och äter helst av goda svenska äpplesorter, som ofta är sötare och smakrikare än importerade. Jag tycker också det är viktigt att ta vara på de gamla sorterna, som var och en har sin egen karaktär. Och jag tycker att det är tråkigt när livsmedelsbutiker säljer smaklös, tråkig frukt som transporterats lång väg, till och med ett sådant här år, när det finns hur mycket inhemsk frukt som helst. Jag har också en speciell känsla för äpplen, eftersom min farfar Carl G. Dahl var pomolog (fruktexpert), och som ansvarade för utbildningen vid Alnarps trädgårdar, nu en del av SLU. Han gav ut en bok i två band om äpplen, päron och plommon, med fina illustrationer som gjorde ett djupt intryck på mig som barn och som bidrog till att jag själv blev botanist.

Gäller den goda skörden i år alla kärnfrukter?

– Förutom äpple så gäller det i alla fall päron. En del plommon kan ha pollinerats dåligt–de blommar tidigt och vädret under blomningen påverkar aktiviteten hos bin och humlor, Den självfertila sorten Victoria har gett mycket frukt. När plommonen väl mognade, ruttnade de fort för att det var så varmt.

Vad kan den göra som inte har möjlighet att ta hand om all frukt i trädgården?

– Man kan ställa ut lådor på gatan med en skylt där det står "Varsågod", lägga ut dem till älgar och rådjur i skogen, ta kontakt med ett musteri eller ta kontakt med Fruktförmedlingen/Äkta vara. Fruktförmedlingen startade för några år sedan eftersom det är inte är särskilt klimatvänligt att importera äpplen från andra sidan jordklotet, medan massvis av goda äpplen ruttnar bort i våra trädgårdar. I sista hand kan man kontakta en återvinningscentral där frukten kan bli biogas.

Kontakt:
Åslög Dahl forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, telefon: 031-786 2664, mobil: 070-755 69 62, e-post: aslog.dahl@bioenv.gu.se
 

Foto:
Porträtt av Åslög Dahl, fotograf Malin Arnesson.
Bilder av äpplen, foto  Per-Olof Eliasson.

AV:

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Naturvetenskap/GU på Twitter

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER

 Twitter  Youtube  Instagram    Facebook

Sidansvarig: Kasper Holgers|Sidan uppdaterades: 2019-07-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?