Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lysdioder, fettlever och graviditetens effekter på politisk uppfattning får Wallenberg-anslag

Nyhet: 2017-12-14

Tre forskare har i år beviljats anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, så kallade Wallenberg Academy Fellows. 

– Alla tre forskningsområden bidrar till samhällsnytta och passar väldigt väl in Göteborgs universitets strävan att bidra till att lösa olika typer av samhällsutmaningar, säger rektor Eva Wiberg.

Forskarna som får anslagen är Elin Naurin, docent på Statsvetenskapliga institutionen, Stefano Romeo, Institutionen för medicin, och Karl Börjesson, Institutionen för kemi och molekylärbiologi. Anslagen är mellan 5 och 7,5 miljoner kronor över fem års tid per forskare.

Elin Naurin – graviditetens effekter på politisk uppfattning

Elin NaurinAtt bli gravid är omvälvande, men det saknas kunskaper om hur denna livsomställning påverkar föräldrarnas politiska uppfattning och relation till samhället. Elin Naurin ska kartlägga graviditetens politiska konsekvenser hos tusentals föräldrar och undersöka om effekten skiljer sig åt mellan länder.

Under en graviditet och efter en förlossning möter föräldrar mödravård, förlossningsvård och barnhälsovård; de blir berättigade till graviditetspenning, föräldraförsäkring och barnbidrag och så småningom tar de del av barnomsorg, skola och andra offentliga institutioner.

Elin Naurin ska undersöka hur föräldrars politiska uppfattningar skapas och förändras under denna omvälvande tid. Vad finns det för individuella skillnader? Skiljer sig de politiska effekterna i Sverige från effekterna i andra länder?

Projektet kommer att genomföras med hjälp av en redan etablerad panel, Medborgarpanelen vid SOM-institutet, som består av 60 000 svenska medborgare. Elin Naurin kommer även att etablera en ny panel, graviditetspanelen, tillsammans med barnmorskor och obstetriker vid Sahlgrenska Akademin. Skillnader mellan olika länder ska hon undersöka i samarbete med forskare i Kanada, Irland, Danmark och Finland.

Stefano Romeo – läkemedelsbehandlingar mot fettlever

Stefano RomeoParallellt med fetmaepidemin har icke alkoholbetingad fettlever (NAFLD) ökat och blivit den vanligaste leversjukdomen. För närvarande saknas specifik läkemedelsbehandling som bromsar eller vänder sjukdomsförloppet. Stefano Romeo har identifierat genetiska variationer som förklarar varför vissa individer löper ökad risk för stor fettansamling i levern. Hans vision är att utveckla och införa precisionsläkemedel mot NAFLD med stöd av mänsklig och molekylär genetik.

Ungefär en tredjedel av alla vuxna i västvärlden har icke alkoholbetingad fettlever, ett tillstånd som när det fortskrider kan leda till livshotande leverskador och cancer. NAFLD väntas snart vara den främsta orsaken till levertransplantation.

Trots den höga sjukdomsförekomsten saknas läkemedel som hejdar sjukdomsförloppet. Studier av det mänskliga genomet har dock identifierat genetiska variationer - inklusive förändringar i proteinet PNPLA3 - som ökar risken för att få sjukdomen.

Syftet med projektet, lett av professor Stefano Romeo, är att utveckla en läkemedelsbehandling som kan hämma effekten av den förändrade PNPLA3. Han kommer också att genomföra detaljerade studier av de molekylära mekanismerna bakom NAFLD och använda en cellbaserad modell av NAFLD för att testa effekten av tänkbara mediciner.

En behandling som motverkar icke alkoholbetingad fettlever kommer att förlänga och rädda livet på drabbade människor, och dessutom ge stora kostnadsbesparingar inom vården.

Karl Börjesson – effektivare lysdioder för en hållbar framtid

Karl BörjessonUngefär en femtedel av den globala elproduktionen går till att lysa upp vår värld. Karl Börjesson har som mål att göra organiska lysdioder mer effektiva, genom att utveckla molekyler där mer av energin omvandlas till ljus.

De senaste tio åren har organiska lysdioder (även kallade OLED:s) blivit allt vanligare i vår vardag; de finns i allt från teveapparater till bilars strålkastare. De är energieffektiva, miljövänliga och billiga att producera.

Men de kan bli ännu bättre. I en organisk lysdiod exciteras molekyler, vilket betyder att de övergår till ett mer energifyllt tillstånd. Endast en fjärdedel blir dock exciterade på ett vis som gör att de kan skicka ut ljus, det kallas för singlett-tillstånd. Tre fjärdedelar övergår till ett så kallat triplett-tillstånd, som emitterar ljus mycket långsammare, vilket gör lysdioderna ljussvaga och förkortar livslängden.

Dr Karl Börjesson arbetar på att ta fram nya metoder för att extrahera ljus ifrån elektroniskt exciterad molekyler. Med hjälp av vissa kvantmekaniska fenomen ska han försöka förmå triplett-tillstånden att övergå till singlett-tillstånd, så att alla exciterade molekyler kan stråla ljus. Om han lyckas kommer han att revolutionera den organiska elektroniken; lysdioderna kommer att bli än effektivare och dessutom mer hållbara.

Det här är Wallenberg Academy Fellows

Anslagen delas ut över fem års tid och när den första femårsperioden är slut kommer forskarna att ha möjlighet att söka stöd för ytterligare fem års finansiering. Totalt är det 24 forskare i Sverige som i år blir Wallenberg Academy Fellows.

Den största privata satsningen på unga forskare i Sverige. Förutom att ge de främsta unga forskarna långsiktiga resurser, som innebär att de kan koncentrera sig på sin forskning, bidrar programmet till en ökad internationalisering av den svenska forskningsmiljön. Sedan programmet startade 2012 har totalt 175 unga forskare utsetts till Wallenberg Academy Fellows.

AV:

Artikeln publicerades först på: www.gu.se

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Naturvetenskap/GU på Twitter

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER

 Twitter  Youtube  Instagram    Facebook

Sidansvarig: Tanja Thompson|Sidan uppdaterades: 2018-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?