Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Koldioxid- räddningen undan istiden?

Nyhet: 2012-09-26

Mäniskans utsläpp av fossilt kol med temperaturhöjning som följd kan vara räddningen undan nästa istid. Den pågående utbredningen av torvmarker fungerar i motsatt riktning och kyler ner klimatet. Det skriver forskare från Göteborgs universitet i ny forskningsartikel.

Tittar man 3 miljoner år tillbaka i tiden har jorden haft 30 perioder av istid, så kallade istidspulser. Perioderna däremellan kallas mellanistider.

- Vi är just nu troligen på väg in i en ny istid, men det märks inte på grund av koldioxidens påverkan, säger forskaren Lars Franzén, professor i Naturgeografi vid Göteborgs universitet.

Han har tillsammans med tre andra forskare publicerat gruppens studier i tidskriften Mires&Peat.

Ökade koldioxidutsläpp hindrade istid

Forskarna anser att den lilla istiden under 1700-talet kan ha stoppats upp genom mänsklig aktivitet. Ökad avverkning av skog och ökande arealer åkermark samt en begynnande industrialisering stegrade utsläppen av koldioxid och har troligen motverkat temperatursänkningen.

- Det är mycket möjligt att människans olika aktiviteter bidragit till att förlänga vår mellanistid genom att hålla koldioxidhalten på en betryggande hög nivå. Utan mänsklig påverkan hade den oundvikliga utvecklingen mot istid fortgått där tillväxten av torvmarker är en viktig faktor, säger Lars Franzén.

Torvmark som kolsänka

Torvmarker fungerar som kolsänkor, det vill säga tar upp koldioxid från atmosfären. De är dynamiska landskapselement, som för närvarande täcker cirka fyra procent av jordens landareal. De flesta torvmarker finns i tempererade områden norr och söder om 45-te breddgraden.
I Sverige täcks ungefär 16 procent av torvmarker. Torvmarkerna växer inte bara på höjden utan breder ut sig över sina omgivningar genom att försumpa skogsmarken. De är också en av de största sänkorna på land för atmosfärisk koldioxid. Varje år binds ungefär 20 gram kol på varje kvadratmeter myr.

- Vi har med hjälp av Lantmäteriverkets höjddatabas beräknat hur stor del av Sverige som skulle kunna bli täckt av torvmarker under en mellanistid. Som begränsning har vi använt en högsta terränglutning på tre grader och dessutom räknat bort alla sjöar och områden med underlag som inte passar torvmarksbildning, säger Lars Franzén, som ansvarat för studierna.

Kan öka tiofalt

Forskarna fann att ungefär halva Sveriges yta skulle kunna bli täckt med torv. Sänkan för koldioxid skulle i så fall öka mellan sex och tio gånger i förhållande till läget just nu.

- Om vi accepterar att en ökande halt koldioxid i atmosfären ger upphov till ökad global temperatur, måste den logiska slutsatsen bli att sänkta halter ger upphov till en lägre temperatur, säger Lars Franzén.

Sambandet mellan koldioxid och temperatur är inte linjärt utan lägre halter ger en större avkylning än motsvarande höjning skulle ge som uppvärmning.

- Under tidigare mellanistider har inga utsläpp av fossilt kol ägt rum utan kolbindningen i torvmarker skulle därför kunna vara en av de viktigaste orsakerna till att vi gång efter gång hamnat under istidsförhållanden, säger Lars Franzén.

Närmar oss ny istid

Utifrån beräkningar för svenska förhållanden gör forskarna också en överslagsberäkning av hur stor den globala kolsänkan skulle kunna bli om alla tempererade torvmarker tillväxte på samma sätt.

- Beräkningar visar att torvmarkerna skulle kunna bidra till en global avkylning motsvarande fem watt per kvadratmeter. Mycket talar för att vi befinner oss i slutet av innevarande mellanistid, säger Lars Franzén.

Kontakt:

Lars Franzén, professor i Naturgeografi
Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet
031-786 19 58, 0706-198267, lars@ gvc.gu.se


 

AV:

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Naturvetenskap/GU på Twitter

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER

 Twitter  Youtube  Instagram    Facebook

Sidansvarig: Kasper Holgers|Sidan uppdaterades: 2019-07-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?