Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Marina arter hotas av gruvdrift på havsbotten

Nyhet: 2017-10-03

Polymetalliska noduler med Plenaster craigi. Vitt streck är 1 cm.

Gruvdriften i havet utgör en fara för djuren djupt nere på havsbottnarna. En ny forskningsstudie beskriver den vanligaste arten, ett svampdjur, som nu kan användas för att reglera gruvdriften och bättre förstå dess miljöpåverkan.

Jordens kontinenter upptar mindre än hälften av jordens yta, resten är havsmiljö. Denna miljö, alltså jordens vanligaste, är hem åt en stor mångfald arter, de flesta hittills oupptäckta och ännu inte namngivna.

Hotas av gruvdrift

En nyupptäckt art, Plenaster craigi, har visat sig vara det vanligaste djuret på havsbottnarna. Det lever i en livsmiljö där noduler dominerar. Noduler är bollar av metall som byggts upp under miljontals år och som återfinns i de flesta av världshaven på djup över 4000 meter.

Eftersom nodulerna är fyndigheter som ska plockas upp vid djuphavsgruvdrift kommer Plenaster craigi troligen att försvinna helt från de delar av havsbotten som exploateras, visar en ny studie där forskare från Göteborgs universitet medverkar.

– Det moderna samhället, med elledningar och avancerade batterier, har ett stort behov av kobolt, nickel och koppar, metaller som finns i höga halter i så kallade polymetalliska noduler, på djuphavsbottnar i Clarion Clipperton zonen i Stilla Havet, säger Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Behöver ostörd miljö för överlevnad

Svampdjuret Plenaster craigi måste filtrera vattenmassan för att hitta små partiklar med näring och energi som bildats med hjälp av solenergi vid havsytan, flera kilometer upp, och som sedan sakta fallit ner mot botten.

– Det är inte mycket som tar sig hela vägen ner till djupet, det mesta äts upp av djurplankton och småfisk och förs tillbaka till näringsväven i havets översta solbelysta lager. Plenaster craigi måste därför filtrera stora mängder vatten för att klara sig. Det gör svampdjuret känsligt för förekomsten av bottenslam som virvlas upp vid gruvdrift när nodulerna skrapas från botten och sedan pumpas de 4000 metrarna upp till uppsamlingspråmar på ytan, säger Thomas Dahlgren.

Ny art kan spegla följder av gruvdrift i djuphavet

Sedan 2013, när svampdjuret först upptäcktes, har arten gått under det provisoriska namnet ”Porifera sp. A”. Efter den formella artbeskrivningen nyligen (se länk till artikel nedan) får svampdjuret nu ett riktigt namn, Plenaster craigi.

Arten är den enda kända arten inom det nya släktet Plenaster som betyder ”många stjärnor”. Namnet “craigi” fick djuret för att hedra professor Craig Smith på University of Hawaii som har lett de båda expeditionerna där djuret först upptäcktes och samlades in.

Den nya arten kan nu användas för att ta reda på hur utvinningen av djuphavsmineral påverkar den sedan miljarder år ostörda miljön.

Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet och Uni Research i Bergen, har medverkat till studien tillsammans med forskare från National University of Singapore och Natural History Museum i London.

Artikelns titel: A new genus and species of abyssal sponge commonly encrusting polymetallic nodules in the Clarion-Clipperton Zone, East Pacific Ocean. 

Länk till artikel>>

Kontakt:

Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, telefon: 031-753 80 05, e-post: thomas.dahglren@marine.gu.se

Foto:
Överst: Polymetalliska noduler med Plenaster craigi. Vitt streck är 1 cm.
Personporträtt av Thomas Dahlgren.
Foto tagna av Adrian Glover, Thomas Dahlgren, Helena Wiklund.

 


 

AV:

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Naturvetenskap/GU på Twitter

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER

 Twitter  Youtube  Instagram    Facebook

Sidansvarig: Tanja Thompson|Sidan uppdaterades: 2017-12-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?