Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nobelpris i kemi för utveckling av ljusmikroskopi

Nyhet: 2014-10-08

Årets Nobelpris i kemi går till Eric Betzig, Stefan Hell och Eric Moerner för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi.
- Det är fantastiskt roligt att dessa upptäckter får nobelpriset. Det öppnar dörrar för utforskande av helt nya världar på nanometernivå, säger Marica Ericson, forskare vid Göteborgs universitet.

Optisk mikroskopi är ett viktigt verktyg för att kunna studera levande processer i levande biologisk materia.

- Dessa forskare möjliggör att vi nu kan göra detta med en upplösning som tidigare enbart varit möjlig med elektronmikroskopi, säger Marica Ericson, på Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

Med den gamla typens mikroskop kunde man se bakterier, men inte deras interna strukturer. Därför såg virus likadana ut i mikroskopet. Årets nobelpristagare har flyttat fram gränsen för vad optisk mikroskopi klarar av. Deras geniala vidareutveckling av tekniken för fluorescerans- mikroskopi har förändrat forskningens möjligheter.

- Genom att använda smarta fysikaliska trick, kan man komma runt optiska lagar som varit begränsande för optisk mikroskopi sedan slutet av 1800-talet, säger Marica Ericson.

Två principer belönas

Två olika principer belönas. Den ena ligger bakom mikroskopimetoden stimulated emission depletion (STED) som förverkligades av Stefan Hell år 2000. Metoden bygger på att kombinera två olika laserstrålar. Den ena laserstrålen stimulerar fluorescerande molekyler att lysa, den andra strålen släcker ner all flourescens utom den i en nanometer stor volym. Genom att svepa över provet skapar man en helhetsbild med en upplösning som är bättre än tidigare.

- STED-metoden bygger på principen för så kallad laserscanningsmikroskopi, men det smarta är just detta med två överlappande laserstrålar som innebär att man delvis släcker ut signalen, säger Marica Ericson.

Grunden för den andra metoden, enkelmolekylmikroskopi, lade Eric Betzig och Eric Moerner var och en för sig. Metoden bygger på att forskare kan slå av och på enskilda molekylers flourescens. Många bilder tas på samma yta och bara ett fåtal molekyler lyser åt gången. När bilderna läggs på varandra skapas en tät superbild med upplösning på nanonivå. Eric Betzig använde metoden första gången år 2006.

- Denna metod bygger på statistik istället. Genom detaljerad positionering av de fluorescerande molekylerna byggs mikroskopibilden upp successivt, säger Marica Ericson.

Nobelpriset i kemi 2014:
Eric Betzig, Janelia Farm Research Campus, Howard Hughes Medical Institute, Ashburn, VA, USA.
Stefan W. Hell, Max-Planck-Institut für biophysikalische Chemie, Göttingen och Deutsches Krebsforschungszentrum, Heidelberg, Tyskland
William E. Moerner, Stanford University, Stanford, CA, USA

Kontakt:
Marica Ericson, forskare i Biomedicinsk fotonik, Institutionen för kemi och molekylärbiologi
Tel: 031-786 9030, E-post: marica.ericson@chem.gu.se

 

AV:

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Naturvetenskap/GU på Twitter

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER

 Twitter  Youtube  Instagram    Facebook

Sidansvarig: Kasper Holgers|Sidan uppdaterades: 2018-09-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?