Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nya beräkningar visar på skifte i den arktiska kolbalansen

Nyhet: 2019-10-22

De arktiska områdena har under årtusenden lagrat stora mänger kol i marken. En ny internationell studie publicerad i Nature Climate Change visar dock att dessa permafrostområden går mot ett skifte. Nu avger områdena i Arktis mer kol till atmosfären än vad växtligheten tar upp. Tillförseln av koldioxid till atmosfären riskerar dessutom att öka markant med upp till 41 procent om vi inte lyckas bromsa våra egna utsläpp.

– Vi har länge vetat att varmare temperaturer och tinande permafrost accelererar koldioxidutsläppen under vintern, men vi har inte tidigare haft någon konkret uppskattning av kolbalansen, säger Sue Natali, direktör för det Arktiska programmet vid Woods Hole Research Center som lett studien.

Fyra svenska forskare från Göteborgs, Lunds och Stockholms universitet har deltagit i studien. Mats P. Björkman som deltagit i studien från Göteborgs universitet säger:
– Uppvärmningen i Arktis sker fortare än någon annanstans i världen och den största temperaturökningen sker under vintern. Länge har man räknat med att markprocesserna näst intill avstannar under vintern och mätningar av till exempel växthusgasflöden har därför fokuserats på den arktiska växtsäsongen.

Nettoutsläpp på 700 000 ton koldioxid

Det internationella forskarteamet har sammanställt vintermätningar från 104 olika platser runt om i Arktis. Studien slår fast att vinterprocesser definitivt är något att räkna med och att dessa områden avger cirka 1,7 miljoner ton kol till atmosfären från oktober till april, vilket kan jämföras med de 1 miljoner ton som växterna i samma område beräknas ta upp under sommaren. Det innebär att den tidigare stabila Arktiska kolsänkan håller på att ändras till en källa.

Många olika faktorer påverkar nedbrytning av organiskt material under vintern, det som i slutskedet leder till utsläpp av koldioxid eller metan. Framförallt är det tillgången på ofruset vatten, som ofta påträffas i tunna lager eller mikro-ansamlingar runt jordpartiklar, som möjliggör utsläppen. Med ökade temperaturer så kommer andelen tillgängligt vatten att öka, vilket resulterar i en markant ökad nerbrytningstakt.

– Andra faktorer spelar också in, som till exempel vilken typ och hur mycket vegetation som finns. Men det är trots allt temperaturen som har störst betydelse. Ökande vintertemperaturer kommer att spela stor roll för dessa områden i framtiden, säger Frans-Jan Parmentier, docent vid Lunds universitet.

Även om forskningsresultaten är dystra så går det att påverka utvecklingen menar Mats P. Björkman:
– Trots att koldioxid utsläppen under vintern kommer att öka med den globala uppvärmningen så kan denna positiva återkopling förhindras om vi tar ställning och agerar snabbt för en omställning till ett klimatneutralt samhälle.

Under de senaste decennierna så har stora forskningsresurser lagts på att fastställa kolbalansen i Arktis, vilket är en del av det arbete som ligger till grund för FN:s klimatpanels rapporter.
– Fältarbete i Arktis är inte en dans på rosor och speciellt inte under vintern där naturens krafter påverkar hur, när och var vi kan mäta, säger han.

 

Länk till artikeln i Nature Climate Change

Läs mer:

 

Bild 1: Fältexpedition från Abisko, Latnjajaure
Bild 2: Mats P. Björkman
Bild 3: Frans-Jan Parmentier

Kontakt

Dr. Mats P. Björkman
Institutionen för geovetenskaper
Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 2874
E-post: mats.bjorkman@gu.se

Tanja Thompson, presskontakt
Naturvetenskapliga fakulteten
Göteborgs universitet
Telefon: 0766-22 98 86
E-post: tanja.thompson@science.gu.se

AV:

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Naturvetenskap/GU på Twitter

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER

 Twitter  Youtube  Instagram    Facebook

Sidansvarig: Kasper Holgers|Sidan uppdaterades: 2019-07-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?