Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nytt material kan förlänga livet för dialyspatienter

Nyhet: 2017-07-04


Bloddialys är den vanligaste dialysbehandlingen. Foto: NxStage HemHD

Ett nytt material som kan användas i utrustningen för bloddialys har utvecklats av en internationell forskargrupp med forskare från Göteborgs universitet.
– Vi har gjort en upptäckt som på sikt kan innebära ett genombrott för forskning och för behandling av njursjuka, säger professor Hans Elwing.

De flesta som går i dialys har bestående njurskador. En dialysbehandling försöker ersätta njurarnas uppgift att rena blodet och kan vara en livslång process om inte en njurtransplantation är möjlig.

Det finns två former av dialys; bukhinnedialys (påsdialys) som sker inne i kroppen, och bloddialys. Bloddialys är den vanligaste behandlingen och innebär att venblod filtreras och renas i en speciell dialysmaskin utanför kroppen. Det sker genom att blodet passerar ett membran, ett filter av plast med mikroskopiskt små porer i.

– Eftersom dialys genomförs upp till tio timmar i veckan kan blodet reagera mot de främmande ämnen som finns i plastmembranet och i värsta fall kan det uppstå livshotande sjukliga förändringar, säger Hans Elwing, professor i ytbiofysik.

Nu har hans forskargrupp upptäckt ett nytt material, som kan användas i membraner i dialysapparaten, och som ger mindre biverkningar.

Upptäckt hur mindre skadliga membran kan skapas

Vanligen är dialysmembran tillverkade av olika typer av plaster. Nu har forskargruppen funnit att om de fogar samman lipider (fettliknande ämnen) av olika molekylängd med plaster, så upphör eller begränsas membranets förstörande egenskaper.

Studierna visar även att ju längre molekylkedjorna av lipider är ju mindre skadlig påverkan har dessa på blodproteiner, men också på andra proteiner som är involverade i immunsystemet.

– Vi hoppas nu att dessa nya typer av "lipidliknande" membran kan tillverkas och att vi därmed kanske kan förlänga och förbättra livet för den miljon patienter som är beroende av bloddialys, säger Hans Elwing.

Liknar kroppens membran

De vetenskapliga resultaten publiceras i tidskriften Biointerfaces.

– En av förklaringarna till våra uppmuntrande resultat kan vara att lipidinnehållande plaster liknar kroppens naturliga cellmembran, som normalt inte förstör proteiner vid kontakt, säger Hans Elwing.

Utvecklingen av de modifierade akrylatpolymererna har gjorts av Mattias Berglin vid RISE institutet, Borås, i samverkan med Hans Elwing vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet. Karin Fromell vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, vid Uppsala universitet, har gjort vissa av de kritiska ytbiologiska upptäckterna.

Artikelns namn: Absence of conformational change in complement factor 3 and factor XII adsorbed to acrylate polymers is related to a high degree of polymer backbone flexibility

Länk till artikel>>


Foto: NxStage HemHD

Kontakt:
Hans Elwing, professor emeritus, institutionen för kemi och molekylärbiologi. Göteborgs universitet
hans.elwing@cmb.gu.se, 031-786 25 62, 0733-60 46 07


.

 

 

AV:

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Naturvetenskap/GU på Twitter

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER

 Twitter  Youtube  Instagram    Facebook

Sidansvarig: Tanja Thompson|Sidan uppdaterades: 2017-12-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?