Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Små djur med stor påverkan

Nyhet: 2019-02-21


Sommartid kan det finnas mer än hundra hoppkräftor per liter havsvatten.

Hoppkräftor, som är världens vanligaste djur, släpper ut unika ämnen i havet. Ämneshalterna är tillräckligt höga för att påverka havets näringsväv, visar ny forskning från Göteborgs universitet. Studierna visar också att växtplankton i havet upptäcker hoppkräftornas speciella doft och gör sitt yttersta för att undvika att bli uppätna.

Ämnena som hoppkräftorna släpper ut som försvar i havsvattnet kallas copepodamider.

När växtplankton i vattnet känner av copepodamiderna aktiverar de sina försvarsmekanismer för att undvika att bli uppätna. En del växtplankton producerar då ljus, mareld, andra plankton använder sig av kemisk krigsföring och producerar gift eller krymper i storlek.

– Eftersom växtplanktonen i havet är grunden för allt liv i havet så blir effekterna storskaliga, säger Erik Selander vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet, som leder forskargruppen.

Ökar förståelsen för algblomning

Forskaren Erik Selander liknar copepodamidernas påverkan med effekten av hormoner i kroppen.

– Ämnena är märkligt potenta. Mycket små mängder får stora systemiska effekter. Den mängd copepodamid som skulle rymmas i ett saltkorn är tillräckligt för att få växtplanktonen i en hel simbassäng att mobilisera sina försvar. En del av försvaren involverar mycket starka gifter och copepodamiderna kan därför orsaka långtgående effekter som till exempel giftiga algblomningar.

Artikeln, som nu publicerats i Science Advances visar också att copepodamider påverkar fler av havets innevånare än vad forskarna tidigare känt till.

– Bland annat en kiselalg, som tillverkar nervgiftet domoinsyra. Det är giftigt för många organismer och orsakar bland annat minnesförlust hos människor. Andra kiselalger påverkas genom att ändra utseende, och går från långa sammanhängande kedjor av celler till kortare eller encelliga varianter.

Storleken har betydelse

Storlek är en viktig egenskap i havet. När den ändras får det efterdyningar i en rad andra processer.

– Till exempel hur mycket kol som exporteras från ytvattnet till djupare vatten, eller vem som äter upp vem i planktonsamhället.

De nya upptäckterna ökar förståelsen för havets näringsväv, och framför allt för de mekanismer som leder till giftiga algblomningar.

– Varför, och när giftiga algblomningar uppkommer, har vi tidigare inte kunnat förstå. Copepodamiderna tycks vara en viktig och förbisedd mekanism som bidrar till uppkomsten av giftiga algblomningar genom att få giftproducenterna att producera så mycket som tio gånger mer gift än normalt.

Artikelns namn: Copepods drive large-scale trait-mediated effects in marine plankton

Länk till artikel: http://advances.sciencemag.org/content/5/2/eaat5096

Kontakt: Erik Selander, universitetslektor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, telefon: 031-786 26 27, mobil: 0766-18 26 27, e-post: erik.selander@marine.gu.se

Foto:
Bildtext: Sommartid kan det finnas vara mer än hundra hoppkräftor per liter havsvatten. Artikeln visar hur deras unika doft får många av havets minsta invånare att mobilisera sina försvar för att undvika att bli uppätna. En del producerar gift, andra skruvar upp sin ljudproduktion, mareld, och ytterligare andra krymper för att undgå upptäckt.
Porträtt av Erik Selander. (Foto:GU)

AV:

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Naturvetenskap/GU på Twitter

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER

 Twitter  Youtube  Instagram    Facebook

Sidansvarig: Kasper Holgers|Sidan uppdaterades: 2019-07-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?