Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Spår av liv i svenskt urberg ger ledtrådar till sökande efter utomjordiskt liv

Nyhet: 2017-05-09

En ny internationell studie med medverkande forskare från Göteborgs universitet kartlägger uråldrigt liv jordskorpan. Studien visar att mikroorganismer som producerar och konsumerar växthusgasen metan djupt nere i berggrunden haft förvånansvärt stor utbredning i tid och rum.

Kunskapen om uråldrigt liv i den syrefria miljön djupt ner i urberget är mycket begränsad, för att inte säga obefintlig. Livsformerna i denna näringsfattiga miljö ger ledtrådar till hur livet har uppstått på jorden och möjligen även på andra planeter där till exempel hög atmosfärsstrålning inte tillåter liv annat än djupt ner i berggrunden.

Detta är den mest omfattande studien om uråldrigt mikroorganism-baserat liv i urberget, en miljö som är vanlig i Skandinavien där studien bedrivits, men som finns på alla jordens kontinenter. Förutom att studien ger ny kunskap om livsformer under våra fötter kan fynden även vara relevanta ur ett växthuseffektperspektiv, eftersom växthusgasen metan bevisligen bildats och konsumerats över stora områden och tidsrymder.

Henrik Drake, Linnéuniversitetet, som lett studien förklarar hur man spårat de uråldriga livsformerna:

– Kemiska signaturer som mikroorganismerna lämnat efter sig när de bildat och konsumerat metan är nyckeln, speciellt olika varianter (isotoper) av grundämnet kol och svavel. Vi har kartlagt dessa isotoper i mineral som bildats när mikroorganismerna levt, likt uråldriga meddelanden fruset i sten.

Studien är den mest omfattande av uråldrigt liv i den djupa berggrunden hittills och visar att mikroorganismerna främst varit aktiva i de övre 800 meterna, vilket ger ny kunskap om livets begränsningar. Bevarat organiskt material inne i mineralen visar även en koppling mellan jordens ytsystem och det djupa systemet i berggrunden.

– Vi hittar spår av landlevande växter, som transporterats djupt ner i berggrundens sprickor där de brutits ned av mikroorganismer, förklarar Christine Heim vid Göttingens universitet i Tyskland som är medförfattare till studien.

För att ta reda på hur gamla spåren av liv är har forskarna använt nya metoder som mäter hur länge sönderfallet av en radioaktiv moderisotop i förhållande till dess dotterisotop har pågått i mineralen. Åldrarna sträcker sig så långt tillbaka som 400 miljoner år.

– Det är fascinerande att lägga pusslet om hur organismer levt och utvecklats under långa tidsrymder djupt ner i berggrunden, i en minst sagt extrem livsmiljö. Kunskapen och metodiken vi tagit fram är mycket lämpad i sökandet efter utomjordiskt liv, avslutar Henrik Drake.

Medverkar från Göteborgs universitet gör forskaren Thomas Zack, som lägger till:

-Sprickor finns överallt på Jorden och även på andra planeter. Våra fynd visar att dessa sprickor är perfekta miljöer för att söka efter uråldrigt liv. Vem kunde tro det?

Resultaten presenteras i artikeln Isotopic evidence for microbial production and consumption of methane in the upper continental crust throughout the Phanerozoic eon” i tidskriften “Earth and Planetary Science Letters.

Länk till artikel>>

För ytterligare upplysningar:
Thomas Zack, thomas.zack@gu.se
Henrik Drake, henrik.drake@lnu.se

Foto:
Kalcitkristaller som fällts ut i samband med mikrobiell aktivitet i en spricka djupt ner i urberget. Pincetten visas som skala, kristallernas längd är ca 5 mm. Foto: Henrik Drake.


 

AV:

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Naturvetenskap/GU på Twitter

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER

 Twitter  Youtube  Instagram    Facebook

Sidansvarig: Tanja Thompson|Sidan uppdaterades: 2017-12-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?