Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Troligen ökad algblomning i framtiden

Nyhet: 2017-05-08

Ett urval av arter i det mikrobiella samhället. Bild av Maria Karlberg och Kristian Karlberg.

Algblomning kan på grund av klimatförändringarna inträffa tidigare på säsongen. Och Östersjöområdet kan i framtiden drabbas särskilt hårt.
– Östersjön är ett känsligt område som utnyttjas av många människor. Därför är eventuella framtida påverkningar intressanta att studera, säger biologen Maria Karlberg.

Nu visar studier från en ny avhandling att klimatförändringar kan leda till att algblomningen av cyanobakterier startar tidigare på sommaren och troligen även sträcker sig till havsområden med lägre salthalt.

Cyanobakterier spelar en viktig roll vid syresättningen av jordens atmosfär. Flera arter är giftiga, och vid masstillväxt samlas ofta en hopgrötad massa av cyanobakterier vid kuster och stränder, så kallad algblomning.

Gynnas av klimatförändringar

Maria Karlberg och hennes forskarkollegor har studerat effekterna av de framtida klimatförändringarna dels inne i laboratoriet, dels ute under fältexperiment med naturliga växtplanktonsamhällen. De har undersökt hur ökad koldioxidhalt i atmosfären, ökade vattentemperaturer och minskad salthalt i havet påverkar cyanobakterierna och därmed algblomningen.

Resultaten visade att cyanobakterierna gynnades av klimatförändringarna jämfört med andra grupper av växtplankton, som kiselalger och dinoflagellater. Och en ökad tillväxt av cyanobakterier innebär att algblomningen får en skjuts.

– Vissa av cyanobakteriearterna är giftiga och de lägger sig gärna på ytan i stora sjok som sedan flyter in mot land. Dessa sommarblomningar är otrevliga för semesterfirare runt hela Östersjön, säger Maria Karlberg.

Andra arter påverkas

Växtplankton och cyanobakterier är så kallade primärproducenter, det vill säga att de precis som landväxter använder solljus för att leva och fotosyntetisera. De är därmed basen i näringskedjan och bidrar med energi och är föda för andra arter.

– Påverkas dessa algsamhällen, är det troligt att högre nivåer påverkas, som hoppkräftor, småfisk som sill och större fisk som torsk.

När atmosfärens koldioxidhalt ökar löser sig mer i vattnet och orsakar försurning. Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av försurande hydroniumjoner utan att reagera med en kraftig pH-sänkning, det vill säga ett mått på vattnets buffertkapacitet. Östersjön är ett känsligt område och har sämre förmåga att stå emot försurning än till exempel ett öppet hav. Ungefär 85 miljoner människor bor i Östersjöns avrinningsområde.

– Det medför att Östersjön utsätts för en mängd stressfaktorer som exempelvis övergödning, överfiske, surt regn och läckande gifter från båtbottenfärger. Alla dessa faktorer, tillsammans med att Östersjön har låg alkalinitet och varierande salthalt, gör att Östersjön har mindre motståndskraft mot eventuella framtida förändringar, såsom klimatförändringar.

Studierna är baserade på scenarier framtagna av FN:s klimatpanel IPCC.

Doktorsavhandlingens titel: The future for microplankton in the Baltic Sea – Effects of SWS and climate change.
Handledare: Angela Wulff, professor

Kontakt:
Maria Karlberg, 0735 – 41 67 44, maekarlberg@gmail.com

Foto:

1. Ett urval av arter i det mikrobiella samhället. Bild av Maria Karlberg och Kristian Karlberg.
2. Vattenprov från blomningen av cyanobakterier sommaren 2014. Foto av Maria Karlberg.
3. Fältexperiment. Foto av Maria Karlberg.
4. Personporträtt av Maria Karlberg.

 

 

 

AV:

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Naturvetenskap/GU på Twitter

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIER

 Twitter  Youtube  Instagram    Facebook

Sidansvarig: Tanja Thompson|Sidan uppdaterades: 2017-12-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?