Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Okända havsströmmar har observerats med sälars hjälp

Nyhet: 2020-06-23

Genom att använda toppmoderna havsrobotar och vetenskapliga sensorer, kopplade till sälar, har marina forskare vid Göteborgs universitet för första gången observerat små och energiska havsströmmar i Södra ishavet.

Strömmarna är avgörande för att kontrollera mängden värme och kol som rör sig mellan havet och atmosfären, information som är viktig för att förstå vårt globala klimat och hur det kan förändras i framtiden.

I två nya studier, en ledd av Sebastiaan Swart och den andra av Louise Biddle, båda vid Göteborgs universitet, har nya tekniker använts för att samla in svårtillgängliga data i havet, både under och nära havsisen som omger Antarktis.

Havsströmmarna har stor betydelse

De båda nya forskningsstudierna presenterar första gången strömmar på ungefär 0,1-10 km i det övre havsskiktet. Dessa havsströmmar, som är osynliga för satellit- och fartygsbaserad data, interagerar med starka stormar i Södra ishavet och samspelar med fysiska processer som inträffar under havsisen.

– Genom att använda de uppgifter som samlas in av sälarna, har vi för första gången kunnat se effekter i dessa övre havsströmmar under havsisen. Det är en riktigt värdefull insikt i vad som tidigare var helt okänt, säger Louise Biddle, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Hittills har forskare antagit att vintern varit en "tyst" tid på grund av den dämpande effekten av havsisen på havets yta. Men de båda studierna avslöjar att dessa övre havsströmmar påverkar havet avsevärt under vintern.

Havsrobotar möjliggör detaljerade mätningar

Några av resultaten från Sebastiaan Swart och hans team ger ytterligare inblick i hur de upptäckta havsströmmarna fungerar. Studien visar att under tider då det inte finns stormar och när vindar är svaga, börjar de övre havsströmmarna bli mycket mer energiska. Denna energi ökar hastigheten för havsblandning och för transport runt i havet och ned i djupet; det kan gälla värme, kol och näringsämnen.

– Våra nya havsrobotar, så kallade gliders, som vi kontrollerar via satellit under flera månader i taget, har gjort det möjligt för oss att mäta havet med en aldrig tidigare skådad hög upplösning. Mätningarna har avslöjat starka fysiska kopplingar mellan atmosfären och havet, säger Sebastiaan Swart, universitetslektor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

– Det är ganska fantastiskt att vi kan fjärrstyra dessa robotar i de mest avlägsna delarna av världen, som havet runt Antarktis, medan vi samlar in nya vetenskapliga data, säger han.

Fyller en kunskapslucka

Tillsammans bidrar dessa två forskningsartiklar till att förbättra förståelsen för småskaliga havs- och klimatprocesser som har effekter globalt. Enligt författarna fyller observationerna ett kritiskt kunskapsgap, i hur processer som dessa havsströmmar kan påverka havet på global skala, till exempel ge effekt på ekosystem och klimat.

– Vi är glada över att få driva den här forskningen vid Göteborgs universitet, den har potential att bli världsledande i sitt fält, säger Sebastiaan Swart.

Kontakt

Sebastiaan Swart, universitetslektor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, sebastiaan.swart@marine.gu.se, 072-366 76 72
Louise Biddle, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, louise.biddle@gu.se, 070-796 18 32

Foton

Bild överst: En Weddell-säl som samlar in data i havet medan den simmar. Denna information hjälper inte bara marina forskare utan också biologer för att förstå sälarnas livsmiljö bättre. (Tillstånd: Dan Costa).
Bild 2: En djupt dykande havsrobot placeras ut i Södra ishavet under tuffa havsförhållanden, från baksidan av den sydafrikanska isbrytaren. Denna ”glider” tillbringade fem månader på havet för att samla in data och skicka tillbaka dem till forskare via satellit. (Med tillstånd: Sebastiaan Swart).
Bild 3:Louise Biddle med "Semla", en glider från Göteborgs universitet. Den kan dyka ned till 1000 meters djup och skickar sedan information via satellit till forskarna som arbetar nära iskanten. (Med tillstånd: Louise Biddle).

Forskningsartiklar

Swart, S., du Plessis, M. D., Thompson, A. F., Biddle, L. C., Giddy, I., Linders, T., Mohrmann, M., Nicholson, S-A. 2020. Submesoscale fronts in the Antarctic marginal ice zone and their response to wind forcing. Geophysical Research Letters, 47

Biddle, L. C., & Swart, S. The observed seasonal cycle of submesoscale processes in the Antarctic marginal ice zone. 2020. Journal of Geophysical Research: Oceans, 125.

Läs mer om havsrobotarna gliders här>>

AV:

Artikeln publicerades först på: marine.gu.se

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Sidansvarig: Kasper Holgers|Sidan uppdaterades: 2020-06-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?