Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Planteringar vid järnvägen - ett bortglömt kulturarv

Nyhet: 2020-05-15

skiss över Alingsås station med stationspark och grönytor inritade

Skiss över Alingsås station med stationspark och grönytor inritade, från år 1859. Från: Landsarkivet i Göteborg, foto: Anders Jansson

Att strosa i en park med doftschersmin och syrener är kanske inte det första du tänker på när du tänker järnvägar. Men faktum är att parkerna och planteringarna kring järnvägsstationer hade en viktig plats i utbyggnaden av den statliga järnvägen under 1800-talets andra hälft. Om det har Anna Lindgren forskat och presenterar nu resultatet i en licentiatuppsats. Svartvit porträttbild på Anna Lindgren

Anna Lindgren har i sin forskning undersökt de 20 första åren, 1855-1875, av planeringen och utbyggnaden av stambanan med fokus på hur planteringar var en del av anläggandet och utbyggnaden av järnvägen.

─ Den största aha-upplevelsen i min forskning är att planteringarna från början genomgående har varit en del av anläggandet av järnvägen och ingenting som har lagts till efteråt eller behandlats separat, säger Anna Lindgren.

Okänt arkivmaterial

Den allmänna uppfattningen har länge varit att det inte funnits något arkivmaterial kvar kring planteringarna, att det gallrades bort. Därför började Anna Lindgren med att titta på hur statens järnvägar organiserade sina anläggningar. Efter genomgång av det materialet visade det sig finnas mycket information även om planteringar eftersom det var en del av planerandet.

─ Här fanns räkenskaper där jag kunde se exakt hur bygget av stationerna sett ut och planerats. Jag kunde se kostnader för växter och listor över vilka växter som köpts in, berättar Anna Lindgren.

Till en början hittade hon inga ritningar, men i ett personarkiv på Kungliga biblioteket visade sig bland annat arbetsrapporter, växtlistor och några skisser över planteringar finnas bevarade. Personarkivet var Olof Eneroths, som under en period var samordnare för planteringarna längs stambanorna. En annan viktig källa har varit de atlaser som SJ tryckte upp om den västra och södra stambanan. I atlaserna finns bland annat ritningar över stationerna.

Växter med olika funktioner

Planteringarna vid järnvägen hade olika funktioner. De fungerade praktiskt som vindskydd, för husbehov med frukt och bär-växter som personalen kunde använda och så den rent estetiska funktionen.

– Det fanns en idé om att det var viktigt med en vacker miljö som var trevlig att vistas i, vilket stämmer bra överens med det ideal som fanns på 1800-talets mitt kring modernitet och att fostra människor till goda samhällsmedborgare, säger Anna Lindgren.

Vilka växter som fanns vid järnvägen ligger utanför Anna Lindgrens forskningsområde men när hon tittat på gamla växtlistor har hon kunnat se att växter som hagtorn, krusbär och syren var vanliga.

Anna Lindgren arbetar som forskningssamordnare på Järnvägsmuseet i Gävle och har sedan 2016 forskat på halvtid. Projektet är finansierat av Trafikverket. Hon har redan påbörjat en fördjupad analys av uppbyggnadsfasen och planerar att titta närmare på nedläggningsfasen – varför och hur gick det till när parkerna försvann under andra hälften av 1900-talet. Projektet ska resultera i en doktorsavhandling. Anna Lindgren går upp med sin Licentiatuppsats ”Planteringar vid järnvägen – funktion och organisation under stambanornas första tid” onsdag den 20 maj.

Här kan hittar du ”Planteringar vid järnvägen – funktion och organisation under stambanornas första tid”

Foto Anna Lindgren: Anneli Karlsson, SMTM

Mer information:

Anna Lindgren
026-455 14 81

anna.lindgren@smtm.se
 

AV:

Artikeln publicerades först på: conservation.gu.se

Kontaktinformation

Carina Eliasson, pressinformatör

Besöksadress:
Guldhedsgatan 5A

Telefon:
031-786 98 73

Sidansvarig: Kasper Holgers|Sidan uppdaterades: 2020-06-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?