Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hållbara städer och samhällen

En av Göteborgs universitets ambitioner är att verka i och för samhället, och urbana områden blir allt viktigare att studera. Inom den naturvetenskapliga fakulteten arbetar forskare och lärare aktivt med mål 11.

Urbaniseringen ökar kraftigt i världen. Redan idag bor över hälften av världens befolkning i eller nära städer. En alltmer koncentrerad befolkning påverkar såväl sociala förhållanden som miljö, bland annat ökar risken för sociala klyftor, slum, dålig luft, brist på rent vatten och markförstörelse. Även klimatförändringarna kommer att påverka den urbana miljön i hög grad.

Studier av stadsluft

I Göteborg finns en lång erfarenhet av forskning kring luften vi andas, inte minst i städer. Mycket fokus läggs på studier av partiklar i atmosfären, bland annat hur de genereras och hur de sedan samspelar med andra ämnen i luften. I ett samverkansprojekt med Kina studeras till exempel så kallad fotokemisk smog, som försämrar luften i miljonstäderna.

Mer lokalt i Göteborg pågår ett projekt om partikelutsläpp från olika typer av stadsbussar. Det så kallade sekundära bidraget till atmosfären, när partiklarna reagerar med andra ämnen, har oftast mångfalt större miljöpåverkan än det primära. Ett annat konkret exempel på resultat från tillämpad forskning är ett verktyg som kombinerar klimatmodeller med livedata från mätstationer och fordon. Resultatet kan exempelvis ge en bra prognos och ett beslutsstöd för entreprenörer inom snöröjning.

Behagligare platser

Ett annat område som studeras är hur atmosfär och växtlighet påverkar varandra. På senare år har studier av ekosystemeffekter från vegetation i bland annat städer fått mycket uppmärksamhet. Gröna växter kan till exempel bidra till att sänka temperaturen. Stadsklimatet påverkas också av hur tätt husen står och vilka material som används. Lokala vädereffekter kan få stor konsekvens för hur till exempel offentliga platser faktiskt används.

En aspekt av hållbarhet i städer är att ta hand om och återanvända existerande bebyggelse – att se värdet i det befintliga. Institutionen för kulturvård har med åren fört in mer och mer hållbarhetsperspektiv i såväl forskning som undervisning. Kulturvärden i form av gamla byggnader, landskap, byggnadsmaterial, föremål och även gammal kunskap om hantverk och andra historiska kvaliteter kan bevaras och återvinnas. Samarbetsprojekt i fotspåren av den kraftigt ökade urbaniseringen pågår i bland annat Balkanområdet.

Förståelsen för städernas miljö ökar med andra ord allt mer – och även hur människan med naturvetenskaplig kunskap och verktyg kan lindra de svåraste effekterna av en allt mer förtätad befolkning i urbana områden.

Det här är mål 11: Hållbara städer och samhällen

Urbaniseringen är omfattande och transformerande i hela världen. Över hälften av världens befolkning bor i urbana områden. År 2050 väntas andelen ha stigit till 70 procent. Städer går ofta i bräschen för utveckling, och är nav för innovationer och nya idéer. Den snabba och stora inflyttningen till städer ställer nya krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.

Källa: Officiell sida för FN:s Globala mål för hållbar utveckling

Sidansvarig: Tanja Thompson |Sidan uppdaterades: 2017-12-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?